dressyr
Dressyr tävlas från klass Lätt C till Grand Prix Special.
I lätt klass visas hästen i arbetstrav respektive - galopp, och i längningarna i mellangångarter. Ökad trav och galopp visas först i medelsvår klass och då enbart i de program som rids på lång bana, alltså 20 x 60 meter.
På medelsvår nivå ska ekipaget visa även galoppombyten och de så kallade skolorna, öppna och sluta är det.
I svår klass, från Prix St Georges till Grand Prix Special, visas galoppombyten i serier (i vart fjärde steg till varje steg i högsta klassen) och från nivå Intermediaire II måste du kunna visa piaff (samlad trav, på stället) och passage (samlad trav med markerat svävningsmoment).
Dressyrdomaren tittar på hästens framåtbjudning och lydnad, schvung, elasticitet och spänst i rörelserna och ryttarens inverkan. Sedan sätter domaren poäng mellan 0 och 10. I lätt klass dömer en ensam domare, på Grand Prix-nivå dömer fem domare. Det är så för det är svårare.
Om du rider fel väg blir det poängavdrag - 2 första gången, sen 4, 8, och vid fjärde felridningen uteslutning.
Fälttävlansdressyren rids enligt grenens egna dressyrprogram. Likaså tävlar ponnyer, juniorer och unga ryttare ibland efter egna program.
Dressyr är väldigt vanligt, man brukar lära sig det både på ridskola och på ridläger. Bilden här nere är det en Champion tävling i Westfalen 2003. Och på bilden ser man nästan exakt hur hästen använder benen och styrkan.
